Jag trodde aldrig detta skule bli möjligt.. ångesten över att pendlat upp och ner i vikt de senaste åren gjorde att jag inte mådde så bra och jag hade en önskan om ett annat liv ..redan då visste jag att jag inte mådde bra i varken mitt förhållande eller kropp...
Jag mötte väldens goaste tjej på vägen ... även hon som jag var en tjockis...förlåt S... i dag är du så vacker .... och vi fann varandra..
idag ser jag henne som en av mina vänner som finns där när mitt hjärta behöver det även om det går långt mellan våra fika stunder......
resan som gått under året har varit jätte tuff rent mentalt och psykiskt .. jag har haft ångset över vad jag gjort och funderat på vart mitt liv är på väg...
jag har tom ångrat att jag gjorde operationen en kort stund.. men i dag har jag jobbat med mig själv och är en bit på väg .. jag är värd detta liv och jag vet vad jag vill .. livet kan man bara leva en gång och jag måste leva det på mitt sätt..jag kan inte leva mina barns liv och ingenanans heller...
motgångar på jobb och motgångar i livet är en stärkande känsla och jag har omvärderat livet ..
idag vet jag att jag kan .. och är stark ,, jag vet att det finns människor som finns där för mig ..
Vad jag väger i dag snart 1 år sedan operationen har jag ingen aning om men skall väl ta tag även i det... den 21 januari MÅSTE jag väga mig för det var då jag blev opererad..
Kramar till dig
SvaraRaderaBlev lite tårögd när jag läste detta inlägg. Jag finns om du vill prata av dig. Jag kan lyssna. kramar i massor