Jag har lärt mig mycket om mig själv och mina nära och kära.
Somliga kallar de att jag hamnade i en 40 års kris(lite försenat), jag vet inte, det var bara nåt jag var tvungen att göra.. jag är sån att har jag bestämt mig för nåt så måste jag prova..
jag har inte mått bra alla dagar av mitt beslut men jag har inte heller lastat mina sorger på mina vänner utan tagit i allt själv .jag har roat mig när jag kännt att de var läge gråtit och tyckt synd om mig när jag behövt.. jag har inte orkat blogga så mycket om de heller.. har mest blivit hur mycket jag festat men även de har en baksida... NU känner jag att jag måste få skriva av mig ..och de är ju ändå inte så många som läser min blogg längre så de kvittar bara jag får stilla mitt ...
Jag har vänner som stöttar mig i alla mina beslut oavsett hur jag tänker och tycker och jag gör..
Nära vänner vet vad som är på G, andra spekulerar och de får man gärna göra.. tids nog får ni nog veta
Jag känner att jag är lyckligt lottad !!!
Tycker du är modig och klok. Livet är för kort för att gå runt och må dåligt när man har ett val och kan påverka sin situation.
SvaraRaderaKRAM, du vet var jag finns.